Osystematisk rekognosering

MajsanUL

Skogssport 9/2012

Det blev en liten minisemester på västkusten tillsammans med Mamma. Eftersom det nu bestämdes lite hastigt och lustigt att Strömstad skulle bli helt avlyst från och med första november passade jag på att turista lite i stan. Vad som nu är tillåtet och inte är ju aningen luddigt, men jag höll mig på rätt sida av samvetet och utövade så kallad ”osystematisk rekognosering” (i motsats till ”systematisk rekognosering”, vad nu skillnaden är). Gick runt lite planlöst och spanade in det som jag tyckte verkade intressant. Hann på två dagar beta av det mesta av avlysningen och det blev åtskilliga kilometer promenad. Helt sjukt. Stäng av stället från första början istället säger jag, men vad gör man…

Hann även med ett fint intervallpass på en grusväg utmed kusten (givetvis inte i avlysningen…) i solnedgången. Lätt och fint så det kan nog bli bra till terräng-SM.

opasserbarbrant

Opasserbar brant (ner kommer man alltid, åtminstone en gång).

MajsanUL2

Skogssport 10/2012

Nu var det så passande att Blodslitet gick av stapeln den här helgen, precis på andra sidan gränsen, och efter min DNS pga sjukdom på SM Ultralång i våras ville jag ha lite revansch. Terrängen var väl inte fullkomligt irrelevant för Strömstad heller.

Blodslitet inleds med tre gafflade slingor á 4 km. Många namnkunniga löpare i startlistan och ska man springa 2+ timmar vet folk att ta det lugnt i starten (till skillnad från 25manna). Jag sprang helt OK inledningsvis men kanske lite onödigt svajigt vissa sträckor och fick ut på den sista långa gemensamma raka slingan med beskedet att jag låg ca. 5-6:a med någon minut upp till ledande Runesson.

Kartpärmen – slingorna

Långsträcka till första och vi samlades ihop några stycken i en klunga. Hade inte räknat med att behöva ta initativet men fick lägga mig längst fram och vågade inte riktigt dra på och hitta på något eget såpass tidigt. Själva kontrollen låg i en sluttning som såg lite småläskig ut vid första anblicken, så jag stannar till lite för att verkligen ha stenkoll på var jag går ner. De andra fortsätter dock bara rakt ner så jag hänger på och utgår från att de har koll. Sedan är vi ett gäng yra höns som springer runt 5 minuter i den där sluttningen…

hönshus

Hönshus

Till slut hittar vi i alla fall kontrollen och Bergman drar på bra ut till tvåan och jag hänger på på runtvägvalet till trean som nog var lite sämre för väl framme vid kontrollen är vi alla samlade igen. Sen kom en fin backe upp till den femte kontrollen och jag och schweizaren Rüedlinger får en lucka till de andra som inte täpps till. Är därefter till största delen jag som ligger längst fram och det avgörs mellan oss i långspurten på leråkern där jag drar det vassaste strået och slutar 6:a. Synd på bommen till ettan, för jag kände mig riktigt pigg på slutet och hade nog kunnat ta en eller annan placering till.

Kartpärmen – sistaslingan

I och med målgången var också orienteringssäsongen 2015 avslutad för min del. Blev även den enda ultralången för min del i år (The Hunt på Viking Memorial i mars var i lite kortaste laget för att vara ultralång). För de som uppskattar denna orienteringssportens ädlaste distans lika mycket som jag kan jag rekommendera ultrahelgen 14-15:e november, Lången i Karlstad på lördagen och Fakiren i Kolsva på söndagen. Själv är jag anmäld till höstsamlingen i Göteborg, riktigt dålig planering av SOFT 😉 .

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s