WOC 2014

VMkval

Ibland blir det verkligen inte som man tänkt sig. Eller ärligt talat vet jag inte om jag tänkte så mycket innan Sprint-SM. Formen var bevisligen bra efter seger och nytt PB på Grabbhalvan i Örebro och det var bara härligt att kunna springa obehindrat utan något höftelände som stör.

I vintras var det perioder där jag började fundera på scenariot att aldrig mer kunna springa, och några månader senare stod jag där på borggården i Uppsala, endast slagen av Gustav Bergman, och med en biljett till världscupen i Imatra på fickan.

Det fanns en plats kvar på sprinten i den svenska VM-truppen, och jag hade plötsligt möjlighet att ta den. En finsk banläggare gjorde dock inte uttagningsprocessen lättare för förbundskapten Håkan Carlsson och det hela slutade med att jag fick den ack så försmädliga reservplatsen.

Det var ändå mer än vad jag hade haft i tankarna under något av passen på roddmaskinen i vintras. Ska man vara reserv så ska man vara en bra reserv resonerade jag, och i ”dealen” som reserv på plats ingick förstås en formtoppning mot det där loppet som jag förmodligen inte skulle springa.

Sprintfinalen gick på lördagen. Det var efter träningen på onsdageftermiddagen som William berättade att han kände av sin vad, och efter konsultation med naprapat Holth var beskedet definitivt. Jag skulle springa sprinten.

Tudelade känslor, givetvis. Men det var inget att hänga upp sig på. Fullt fokus på uppgiften. Vi nördade kanske inte riktigt lika mycket som det danska laget, men det blev mycket Google Street View och RunningWild. Att kunna sydöstra Venedigs gatunät utantill är en egenskap som jag förmodligen inte kommer få användning för igen.

Kvalet gick på ön Burano. Kände under uppvärmningen den där lätta känslan i kroppen som man så hett eftersträvar i dessa sammanhang. Coach Kroons upplägg hade fungerat felfritt.

Konstaterade snabbt efter starten att banan var lättare än vad vi kanske räknat med. Men eftersom det var en relativt kort och snabblöpt sprint fanns inget utrymme att slappna av. Tog det snabbt men säkert hela vägen och slutade som 2:a i C-heatet, endast 3 sekunder efter.

Karta kval

VM-finalen var därmed biff. Bara ut och njuta var inställningen. Satsa järnet skulle jag ju göra ändå. Inleder loppet bra och hör att jag endast är några sekunder efter vid varvningen. Jag lyckades dessvärre inte hålla det hela vägen. Vid den tredje sista kontrollen ligger jag 9:a, men en trötthetsbom på näst sista kontrollen förvisade mig till 15:e plats. Det gav rejält med mersmak att se att det inte är många sekunder som skiljer rent fysiskt upp till de allra bästa. Satsningen mot VM 2016 fick definitivt ny fart, och det är ett VM Skottland nästa år också!

Karta final

Några korta reflektioner från tre veckor i Italien:

Vårt midsommarfirande gjorde kanonsuccé. Hotellvärdinnan har nog aldrig haft så roligt i hela sitt liv. Stort plus till gruppen som fixade den fantastiska midsommarstången som vi hade i hotellbaren.

Göm inte bilnycklar i stubbar. De kan vara ihåligare och djupare än vad man tror.

I Italien höjer de inte på ögonbrynen om man som man springer D21 Lång.(De ropar tydligen upp en på prisutdelningen efteråt också)

Om du har hand om prisutdelningen. Titta en extra gång på den franska flaggan. Det kan vara den ryska…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s