Arctic Circle Mining Company

Min kropp fortsätter att spöka. En viss positiv trend kan däremot anas och de senaste två veckorna har jag ändå kunnat träna alternativt utan något bakslag. Därför tillbringades större delen av tiden på OL-konventet i Skövde ute på Billingen, utan inne på hotellets gym. Måste ändå säga att det var ett av de klart bättre hotellgymen jag sett. Standardutrustningen brukar vara en motionscykel, en pilatesboll och en yogamatta, men här fanns det till och med riktiga skivstänger. Utsikten från konditionsmaskinerna gick heller inte att klaga på. Vy över Skövde. Långt därborta kunde man ana Vättern och Omberg…

Tiden som inte spenderades på gymmet ägnades åt att fika och äta, (Man får ett annat perspektiv på det här med gratis mat när man är student) samt samlingar med landslagstruppen och allmän information. Så värst många föreläsningar hade vi inte, men jag pallrade mig ändå iväg till Hyttfors (årets talare) föreläsning. Det var inte bortkastad tid. Kul att lyssna var det och jag hoppas att han gav både bakåtsträvare och innovatörer en tankeställare. (Ungefär samma föreläsning som den här: http://www.youtube.com/watch?v=x0dWv94f0E0 ). Samtidigt presenterades även Svensk Orienterings nya profil. Min spontana reaktion var att den nya loggan fick mig att associera till något i stil med ”Arctic Circle Mining Company”, men annars smälte den in bra. Tycker kanske att den blå färgen är lite mörk och dyster, hade gärna sett en lite mer inbjudande hemsida. Tror att man har vant sig om några år.

Igår var jag iväg till en mycket duktig naprapat här i Örebro för att se om han kunde få rätsida på mina trilskande ben. Snett som attan var det i höften och dessutom fick höftböjare och insida lår fick sig en rejäl omgång. Skulle nog säga att han har hårdare nypor än Åsman… Den spontana känslan var positiv. Fick träningsförbud i två dagar, och det ska jag  hålla på. Får se om det dessutom gör att det sista av sjukan ger med sig då också. Provlöpning på torsdag.

I skolan är det riktigt skoj just nu. Vi har övergett den allmänna medicinen, fysiologin och sjukdomsläran och gett oss in på specialkurserna för BMA – Biomedicinsk laboratorievetenskap. Vi har fått en grundlig genomgång av ultraljudstekniken och gårdagen spenderades med att lära sig ta ut standardprojektionerna av hjärtat. Det är en lätt surrealistisk känsla att se sitt eget hjärta slå på en monitor framför sig men samtidigt fruktansvärt kul. (Det gäller bara att glömma att givaren man håller i kostar 50000+) Fick dessutom upprepade gånger beröm av handledaren för mina fina klaffar. Bra att se att allt är bra därinne när man pressar den stackaren så hårt dag ut och dag in. Inga allvarliga kammarseptumdefekter här inte. Vill fortfarande dra några maxintervaller på GIH och direkt lägga mig i britsen för att se hjärtat jobba i 190…

Parasternal långaxelvy. Från wikipedia. Ganska dålig bild på ultraljudet här…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s