Tenta, träningsdag och tävlingspremiär

Nu är satsningen mot VM 2016 inledd på allvar. Om tre och ett halvt år avgörs VM. I Sverige. I fantastisk terräng. Det kan inte bli bättre. Tre och ett halvt år har jag att träna och utvecklas på. Det är hur mycket tid som helst! Nu kör vi…

I fredags hade jag tenta på molekylär cellbiologi. Förmodligen det område som jag är mest intresserad av. (Jag menar, hur kan man INTE tycka att mitokondrier, oxidativ fosforylering och citronsyracykeln är det bästa som finns rent ”skolmässigt”?) Jag kan inte säga att det är kul att skriva tenta, men nu kändes det som jag hade koll på läget. Resultatet kommer om tre veckor. Typ. Stackars lärare att sitta och rätta… Nu är det bara en kurs kvar på mitt första år på BMA fys och sedan väntar ett härligt sommarlov där det ska VM2016-tränas…

Direkt efter tentan åkte jag och Mamma ned till TanumsStrand i Grebbestad. Lördagen spenderades med två fina träningar i VM-relevant terräng. På kvällen blev det sedan lite kravanalys med övriga deltagare på träningsdagarna och en föreläsning om hur man ska springa i Bohusländsk (västkustsk?) terräng.

På söndagen arrangerade Kvillebyn sin klassiska tävling Kvillebyns Klassiska. I år förärad med WRE-status och fin konkurrens i H21 Elit. Morgonen inleddes med lätt jogg genom Grebbestad. Den morgonjoggen går direkt in på morning-jog-all-time-high-listan. Så j-a fint det är på västkusten alltså. Om det inte vore för att jag inte är någon havsmänniska (saltstänk och fiskrensodör) skulle jag nog annars kunna tänka mig att flytta hit någon dag.

Själva tävlingen – tävlingspremiär i Sverige i H21E som ”riktig” senior – gick bra. Formen var god och jag hade bra tryck i benen hela vägen. Hade nog kunnat köra på ännu mer, lite svårt att veta nu när man går från 70 till 90 min i tävlingstid på långdistans. Orientering gick helt OK den också, hade lite svårt att urskilja alla detaljer på den kanske lite för plottriga kartan. Tävlingsvanan och framförhållningen fanns inte riktigt där. Efter att ha sprungit en hel vinter i snö gick det fort fram på kartan när det var barmark. Strax innan varvningen slinter jag på en sten på berghällen och ger densamma en rejäl axeltackling. Jag blev riktigt skärrad och hade lite svårt att koncentrera mig på orienteringen efter det men mitt lopp, som jag inte var helt nöjd med i mål, räckte till en femteplats och näst bäste svensk vilket jag däremot är nöjd med.

Nästa stora tävling blir SM Ultralång, men det är ändå Silva League som allt fokus ligger på den här säsongen. I påsk springer jag Kjulas och Ärlas tävlingar. Kjula kan bli något det, skala 1:7500, över 30 kontroller på 6,4 km och tre kartbyten!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s