Intervaller på Brännemon

Snart är det dags! Tidigt på fredag morgon rullar Eksjö OLGY iväg mot Österrike! Min träningsplan för tillfället är att träna på riktigt bra fram t.o.m första maj, för att sedan släppa upp och vässa formen så att kroppen svarar lagom till JVM-testerna och Silva League-finalhelgen.

Som en del i detta kommer jag nu att köra lite längre intervaller för att sedan köra kort och snabbt under formtoppningsfasen. Så i eftermiddags joggade jag iväg till Brännemons spårcentral för 5*2 km i tröskelfart. Eller mer exakt 2,11 km som ett varv runt elljusspåret är. De som har sprungit elljusspåret på Brännemon vet att det är ett ganska jobbigt spår. Det är inte jättekuperat, men det är många, korta backar upp och ner som gör det svårt att sträcka ut löpsteget. Det enda egentligt platta partiet är de sista 300. Dessutom lade de för något år sedan ut flis i spåret! Jag trodde att det var sådant som man gjorde på 80-talet!! Nåja, mjukt underlag ger tuffare träning!

Efter några korta stegringslopp gav jag mig iväg, tog det första varvet aningen lugnare. Vilan hade jag satt till två minuter.

Varven gick på 7:13-04-07-09-04 (3:21-25 min/km) och pulsen låg bra på ca 90% och gick ner fort i vilan. Ett riktigt bra pass!

(dagens pass, elljusspåret är det svarta, löpriktning medsols)

Precis när jag var klar och stod och pustade ut kom det fram en man till mig som jag hade sprungit om precis på slutet. ”Du sprang säkert tre gånger fortare än vad jag gjorde!”. Jag förklarade att jag gick på orienteringsgymnasiet och att jag även tränade lite löpning. Han blev jätteintresserad och började fråga en massa. Han gick även in på Mästarnas Mästare och hur Annichen hade krossat allt motstånd. Kul att det verkligen sprider uppmärksamhet kring orienteringssporten.

Han kunde nog ha snackat i en evighet, så jag kände mig nästan oförskämd när jag sa att jag var tvungen att jogga ner. Tog en sväng förbi sjön Södra Rokalven på hemvägen. Där möter jag en lite äldre man löpandes i motsatt riktning som när han passerar mig ropar ”Hej Hagaby!”. Jag blir helt paff! Jag hade bara vanliga svarta träningskläder och OLGY-jackan på mig. Antar att det var en orienterare från Eksjö SOK. Alla känner apan men apan känner ingen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s