Tävlingsrapport: Startmilen

I helgen som var har det blivit både fin löpning och en fantastisk orienteringsupplevelse. Jag börjar med löpningen och återkommer med ett inlägg om orienteringen senare.

Motvind på upploppet! (Foto: Sverker Regborn)

Med ett färskt PB på 3000 m i bagaget och det faktum att jag inte sprungit ett millopp i någorlunda acceptabel form på två år kände jag mig ganska säker på att en fin miltid fanns i kroppen! Men när jag vaknade upp på morgonen till snö, vind och några minusgrader kändes det inte lika bra… vad är det för väder vi har? Nåja, jag flyttade fokus till att göra ett bra lopp istället, lade bort sluttiden ur tankarna och tog en lätt morgonjogg.

Varefter starten närmade sig blev det dock allt varmare och jag konstaterade även att det blåste åt rätt håll. Banans långa raksträckor skulle få löpas i medvind medans motvinden togs i sicksackandet bland bostadshusen.

Kroppen kändes bra på uppvärmningen och kl. 13:57 trängde jag mig fram till startlinjen. Viss förvirring rådde i starten eftersom starpistolen klickade ett antal gånger innan vi slutligen kom iväg.

Som vanligt blev det tjurrusning i starten, jag gick upp och lade mig i tätklungan. En löpare (Anders Kleist) drog ifrån direkt och jag insåg att om jag skulle hänga på skulle jag garanterat gå in i väggen. Jag hamnade istället i ett vakuum med alltför långt fram till Kleist och en liten lucka till bakomvarande löpare.  Första kilometern gick på 3:07 och sedan låg jag ganska jämnt i 3:15-tempo. 5 km passerades på 16:05. Andra varvet gick lite tyngre men jag kände mig ändå ganska fräsch i benen. Intalade mig själv att loppet slutade vid 7 km, för därefter var det bara medvind kvar!

Den 9:e km klockade jag på 3:15 och det var först nu jag insåg att jag hade en bra tid på gång! Sista biten var dock lätt uppför och i motvind. Jag pinnade på med trötta ben och vände in på motvindsupploppet på löparbanan. Med blicken fäst på målklockan sprang jag i mål på 32:32 och andraplatsen efter Kleist (30:59) var säkrad. Men eftersom startpistolen ju hade klickat blev min officiella tid 32:29. Nytt PB med andra ord, men det hade jag nästan förutsatt att det skulle bli.

Medan jag pustar ut ser jag plötsligt min bror ramla ihop efter mållinjen. Tittar på klockan och inser att han sprungit precis under 35 min. PB med 2 minuter är grymt imponerande.

Eftersom vi skulle tävla i Bohuslän dagen efter och var tvungna att åka redan den här eftermiddagen hann jag dessvärre inte vara med på prisutdelningen. Jag joggade därför hem ganska direkt, och precis när jag lämnar målområdet hör jag speakern prata om någon som går i mål på ca 43-44 min. ”Jag vet inte om han är glad för att ha gjort PB eller om det är för att ha kommit i mål. Det är nog både och!” Klockrent!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s