Fakiren

Fakiren är en ultralång med masstart som alltid går den här helgen i november. I början var det en lokal tillställning för KAK-klubbarna (Köping-Arboga-Kungsör) men den har på senare tid fått status som nationell tävling.

Fakiren heter tävlingen för att det är självplågeri att springa den (OBS att endast den längsta klassen har statusen ”Fakiren”, de övriga klasserna heter saker som ”Omvägen” och liknande), riktigt kallt, riktigt lång och riktigt mycket snö. Jag sprang mitt första Fakiren 2007 och sedan dess har det varit en tradition.

2007: Kungsör arrangerade i Lockmora. Minusgrader och en aning snö. 1:a, sprang själv hela vägen.

2008: Arboga arrangerade över i princip hela Arboga. Svalt och ingen snö. 1:a, sprang själv hela vägen.

2009: Köping arrangerade i Kölsta. Ganska varmt och ingen snö. 2:a. Jerker Lysell var med och vi låg och drog växelvis innan han drog ifrån i spurten.

2010: Arboga arrangerade i södra skogen. Minusgrader och mycket snö. Återigen 2:a efter att ha blivit ifrånspurtad av Jerker.

I år var det inget Fakiren. Åtminstone inte i egentlig mening. Fakiren ska vara självplågeri men i år var det bara ren njutning att springa. Jag sprang t.o.m i bara nylontröja! (Okej, det var lite kallt men ändå…)

KKOK arrangerade denna ”sommardag” i Kolsva. Bil bort till starten där vi ställde upp på en väg. Min plan var att rycka redan till startpunkten. Eftersom Jerker inte var med var jag inställd på att springa själv och ville inte ha någon annan bra löpare i ryggen. Det började inte bra, drog fruktansvärt snett till första kontrollen trots att jag hade tagit ut en bra riktning. Därefter tryckte jag på och vid K11 såg jag Anders Östlund för sista gången. Sprang bara och myste i den fina västmanländska terrängen som jag ju är uppfostrad i. Sluttiden 1:38:30 var alldeles för kort för att vara ”Fakiren” men ett riktigt fint träningspass blev det i alla fall!

Sedan blev det en lång väntan på Hans Egefalk som hade samåkt med mig och Mamma till tävlingen. Det är imponerande att han ändå alltid springer längsta banan, mer tid i träningsdagboken än mig fick han åtminstone. Men det gjorde ingenting eftersom det var skidor på TV i stugan. Kastade en blick utanför fönstret och konstaterade att skidåkning känns väldigt avlägset just nu. Inte ens vårt planerade skidläger med OLGY i Idre ser ut att kunna bli av. ARGH!

En reaktion på ”Fakiren

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s